Våra fötter är fantastiska skapelser – komplexa, starka och anpassningsbara. De bär oss genom livet och låter oss utforska världen. Genom att förstå fotens anatomi får du en djupare uppskattning för dess funktion och kan bättre ta hand om dina fötter. Häng med på en spännande resa in i fotens inre!

Fotens anatomi: Din grund för rörelse och välbefinnande

Skelettet: Fotens starka fundament

Fotens skelett är en stabil grund som består av 26 ben (28 om vi räknar med de små sesambenen vid stortån). Dessa ben kan delas in i tre grupper: fotroten, mellanfoten och tårna. Tillsammans bildar de en enhet som är både stark och flexibel, redo att möta vardagens utmaningar.

Fotroten: Bakre delen av foten

Fotroten (tarsus) utgör den bakre delen av foten och består av sju ben. Dessa ben är ordnade i en bakre, en mellersta och en främre grupp. Låt oss titta närmare på dem:

• Språngbenet (talus): Språngbenet är som en länk mellan underbenet och foten. Det vilar ovanpå hälbenet och ledar mot skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula). Intressant nog fäster inga muskler direkt på språngbenet, vilket gör det unikt. Större delen av språngbenet är täckt av ledbrosk, vilket möjliggör smidiga rörelser i fotleden.
• Hälbenet (calcaneus): Hälbenet är det största benet i foten och utgör själva hälen. Det är starkt och tåligt, eftersom det tar emot mycket av kroppsvikten. Hälbenet ledar uppåt mot språngbenet och framåt mot tärningsbenet. På undersidan finns en knöl, calcaneustuberositeten, där bland annat plantarfascians fäster.
• Båtbenet (naviculare): Båtbenet hittar vi på fotens insida, mellan språngbenet och de tre kilformiga benen. Det spelar en viktig roll för fotens mediala längsgående valv. Här fäster också en del av senan från tibialis posterior-muskeln, som är viktig för fotvalvets stabilitet.
• Tärningsbenet (cuboideum): Tärningsbenet sitter på fotens utsida, framför hälbenet. Det har en fåra på undersidan där senan från peroneus longus-muskeln (fibularis longus) löper, en muskel som hjälper till att böja foten nedåt och vrida den utåt.
• Kilformiga benen (cuneiformerna): Dessa tre ben – det mediala (inre), intermediära (mellersta) och laterala (yttre) – bidrar till fotens tvärgående valv. De är placerade framför båtbenet och ledar mot mellanfotsbenen.

Mellanfoten: Fotens mittparti

Mellanfoten består av fem mellanfotsben (metatarsaler), numrerade I till V från stortån till lilltån. Dessa ben har en bas, ett skaft och ett huvud. De ledar mot fotrotsbenen baktill och mot tårnas ben (falangerna) framtill. Mellanfotsbenen är viktiga för att fördela kroppsvikten och skapa en stabil plattform när vi står och går.

Tårna: Framfoten

Tårna består av små ben som kallas falanger. Stortån har två falanger (en proximal och en distal), medan de övriga tårna har tre (proximal, intermediär och distal). Falangerna i foten är kortare än de i handen, vilket ger foten stabilitet.

Fotens leder: Rörlighet och stabilitet i samspel

Fotens 26 ben hålls samman av hela 33 leder! Det är denna rika uppsättning av leder som ger foten dess fantastiska kombination av rörlighet och stabilitet. Tack vare dessa leder kan vi anpassa oss till ojämna underlag, gå i trappor och springa på olika sätt. Lederna tillåter rörelser som:

• Plantarflexion: När du böjer foten nedåt, som när du står på tå.
• Dorsalflexion: När du böjer foten uppåt, mot skenbenet.
• Inversion: När du vrider fotsulan inåt.
• Eversion: När du vrider fotsulan utåt.

Utöver dessa grundläggande rörelser finns mer komplexa rörelser som pronation och supination. Pronation är en kombination av dorsalflexion, eversion och abduktion (foten vrids utåt), medan supination är en kombination av plantarflexion, inversion och adduktion (foten vrids inåt). Dessa rörelser är viktiga för fotens stötdämpning och anpassning till underlaget.

Några viktiga leder

Här är några av fotens viktigaste leder:

• Övre språngbensleden (talocruralleden): Denna led, som bildas mellan underbenets ben (skenben och vadben) och språngbenet, är som fotens ”gångjärn” och möjliggör främst rörelserna uppåt och nedåt (dorsalflexion och plantarflexion).
• Nedre språngbensleden (subtalarleden): Denna led finns mellan språngbenet och hälbenet. Här sker rörelserna inåt och utåt (inversion och eversion), vilket är viktigt för att kunna gå på ojämnt underlag.
• Metatarsofalangeallederna (MTP-lederna): Dessa leder finns mellan mellanfotsbenen och tårnas bas. Tänk på dem som tårnas ”knogar”.
• Interfalangeallederna (IP-lederna): Dessa är lederna mellan de små benen i tårna.

Fotvalven: Stötdämpning och stöd

Om du tittar på din fot från sidan ser du att den inte är platt. Den har valv, precis som en bro. Dessa valv är viktiga för fotens funktion. Vi har tre huvudvalv:

• Det mediala längsgående fotvalvet: Detta är det högsta och mest framträdande valvet, det du kanske tänker på som ”hålfoten”. Det löper längs fotens insida.
• Det laterala längsgående fotvalvet: Detta är ett lägre valv som löper längs fotens utsida.
• Det tvärgående fotvalvet: Detta valv går tvärs över foten, från insidan till utsidan.

Fotvalven fungerar som stötdämpare när vi går och springer. De hjälper också till att fördela kroppsvikten jämnt över foten och anpassa foten till ojämna underlag. Enligt Gå & Löpkliniken är fotvalven avgörande för fotens funktion.

Muskler och senor: Fotens kraftkälla

För att foten ska kunna röra sig och vara stabil behövs muskler och senor. En del muskler sitter i underbenet och har långa senor som sträcker sig ner till foten (extrinsic muskler). Andra muskler finns enbart i foten (intrinsic muskler). Tillsammans skapar de kraft och precision i varje steg.

Muskler på fotryggen

På fotryggen, ovansidan av foten, finns det inte så många muskler. De viktigaste är extensor digitorum brevis, som hjälper till att sträcka på tårna, och extensor hallucis brevis, som sträcker på stortån. Dessa muskler styrs av den djupa peroneusnerven. Som Physiopedia beskriver, är dessa muskler viktiga för att lyfta tårna från marken.

Muskler på fotsulan: Flera lager av kraft

Fotsulans muskler är många och ordnade i fyra lager, från det ytligaste till det djupaste. Dessa muskler är viktiga för att stabilisera fotvalven och kontrollera tårnas rörelser. Här är en översikt:

• Första lagret (ytligt): Här finns abductor hallucis (för ut och böjer stortån), flexor digitorum brevis (böjer de fyra yttre tårna) och abductor digiti minimi (för ut och böjer lilltån).
• Andra lagret: Här hittar vi quadratus plantae (hjälper till att böja de fyra yttre tårna) och lumbricales (böjer tårna vid MTP-lederna och sträcker dem i IP-lederna). Även senorna från flexor digitorum longus, en muskel som kommer från underbenet, passerar här.
• Tredje lagret: I detta lager finns flexor hallucis brevis (böjer stortån), adductor hallucis (för in stortån och bidrar till det tvärgående fotvalvet) och flexor digiti minimi brevis (böjer lilltån).
• Fjärde lagret: Här finns de viktiga interossei-musklerna, som hjälper till att sprida och föra ihop tårna.

Dessa muskler i fotsulan styrs av antingen den mediala eller laterala plantarnerven, som båda kommer från tibialnerven. För en djupare förståelse av fotens muskler, besök TeachMeAnatomy.

Akillessenan och Plantar Fascia

Två strukturer som förtjänar särskild uppmärksamhet är akillessenan och plantar fascia.

• Akillessenan: Detta är kroppens starkaste sena. Den fäster vadmusklerna (gastrocnemius och soleus) till hälbenet. Akillessenan är avgörande för att vi ska kunna gå, springa och hoppa, eftersom den gör att vi kan böja foten nedåt (plantarflexion).
• Plantar fascia: Detta är en tjock bindvävsplatta som löper under fotsulan, från hälbenet fram till tårnas bas. Den fungerar som en stötdämpare och stödjer fotens längsgående valv. Om plantar fascia blir inflammerad kan det leda till smärta under hälen, ett tillstånd som kallas plantar fasciit eller hälsporre. Läkartidningen ger en bra beskrivning av detta.

Fotledens ligament

Fotleden stabiliseras av starka ledband, ligament. På fotledens utsida finns de laterala ligamenten. Physiopedia förklarar att det främre talofibularligamentet ofta skadas vid fotledsstukningar. På fotledens insida finns det kraftiga deltoidligamentet. Dessa ligament skyddar fotleden genom att begränsa överdrivna rörelser och ger stadga.

Nerver och blodkärl: Viktigt för fotens funktion

För att foten ska fungera optimalt behöver den nerver och blodkärl. Nerverna ger känsel och styr musklerna, medan blodkärlen transporterar syre och näring.

Nerver

Foten får sina nerver från ischiasnerven, kroppens största nerv. Den viktigaste nerven i foten är tibialnerven, som delar sig i den mediala och laterala plantarnerven. Dessa nerver försörjer fotsulans muskler och hud. Tårna får sin känsel från digitalnerver. Om en nerv kläms åt, som vid Mortons neurom, kan det ge smärta och domningar i foten.

Blodkärl

Foten får sitt blod från de främre och bakre tibialartärerna. Dessa artärer bildar ett nätverk av kärl som förser fotens alla delar med syre och näring. Den främre tibialartären övergår i fotryggens artär (arteria dorsalis pedis), medan den bakre tibialartären delar sig i de mediala och laterala plantarartärerna. 1177 Vårdguiden ger en bra allmän beskrivning av skelett och leder, vilket är grundläggande för att förstå fotens funktion.

Windlass-mekanismen: Fotens smarta biomekanik

Windlass-mekanismen är en fiffig funktion i foten som visar hur allt hänger ihop. När stortån böjs uppåt (dorsalflexion), spänns plantarfascia-senan under foten. Detta leder till att fotvalvet höjs och foten blir mer stabil. Denna mekanism är viktig när vi går och springer, eftersom den hjälper till att överföra kraft från benet till foten på ett effektivt sätt. Läkartidningen beskriver detta närmare.

Vanliga fotproblem kopplade till anatomin

Många vanliga fotproblem kan kopplas direkt till fotens anatomi:

• Hälsporre/plantar fasciit: Smärta under hälen som beror på inflammation i plantarfascia, den tjocka bindvävsplattan som stöder fotvalvet.
• Mortons neurom: Smärta och domningar i framfoten, ofta mellan tårna, som orsakas av att en nerv har kommit i kläm.

Sammanfattning: Dina fötter förtjänar omtanke!

Fotens anatomi är verkligen komplex, men genom att förstå grunderna kan du bättre ta hand om dina fötter. Genom att vara medveten om hur fotens ben, leder, muskler, senor och nerver samverkar kan du förebygga skador och ge dina fötter den omvårdnad de förtjänar. Dina fötter bär dig genom livet – ge dem den uppmärksamhet de behöver!